Sök:

Sökresultat:

365 Uppsatser om Integrerat växtskydd - Sida 1 av 25

Integrerat vÀxtskydd i jordgubbar : anvÀnda och möjliga strategier

Integrerat vÀxtskydd innefattar alla tÀnkbara ÄtgÀrder för att ha kontroll pÄ skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekÀmpningen hÄlls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemslÀnder, inklusive Sverige, tillÀmpa integrerat vÀxtskydd frÄn och med Är 2014. Arbetet behandlar integrerat vÀxtskydd i svenska jordgubbsodlingar. BÄde ÄtgÀrder som i dagslÀget anvÀnds av odlarna, liksom vilka ÄtgÀrder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. RÄdgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat vÀxtskydd. Den huvudsakliga slutsatsen Àr att ökad kunskap behövs pÄ flera olika plan.

Vilka förutsÀttningar finns för dyslektiker att arbeta integrerat med övriga elever? Which prerequisites exists for students with dyslexia for working integrated together with other students?

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

JÀmförelse av anvÀndbarhet mellan integrerat intranÀt och e-post och separat intranÀt och e-post vid arbete med möteshantering

Vid möteshantering anvÀnds mÄnga olika groupware, nÄgra av de groupware som anvÀnds Àr intranÀt och e-post. NÄgot som blir allt vanligare Àr att integrerade intranÀt och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) anvÀnds vid möteshantering. Det behövs fler jÀmförelser om hur anvÀndbara olika informationssystem Àr vid möteshantering. Den hÀr studien syftar till att jÀmföra hur anvÀndbart integrerat intranÀt och e-post Àr jÀmfört med separat intranÀt och e-post vid möteshantering. För att besvara frÄgan sÄ har groupware walkhtrough och enkÀter anvÀnts.

Undersökning av prestanda med mvc integrerat i ett cms : Backbone.js integrerat i ett cms

Responstider Àr nÄgot som alltid har varit och fortfarande Àr en viktig del att tÀnka pÄ vid utveckling av webbapplikationer. Speciellt CMS kan upplevas som vÀldigt lÄngsamma ibland. En lösning pÄ detta Àr MVC ramverk, i detta arbete javascript-ramverket backbone. Problemet handlar om att implementera backbone i ett CMS och ta reda pÄ hur prestandan pÄverkas. För att testa detta skapades tvÄ versioner av en sida i wordpress, den ena med en implementation av backbone för att skapa och rendera kommentarer.

Integrerat vÀxtskydd (IPM) : metoder för ogrÀsreglering

År 2009 kom EU-direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel? som bland annat innehĂ„ller begreppet integrerat vĂ€xtskydd (IPM). Direktivet sĂ€ger bland annat att Ă„r 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU anvĂ€nda sig av integrerat vĂ€xtskydd. Integrerat vĂ€xtskydd betyder att man tar hjĂ€lp av flera kontrollĂ„tgĂ€rder tillsammans med kemisk bekĂ€mpning nĂ€r man reglerar ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare i jordbruket. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att nĂ€r förebyggande och mekaniska Ă„tgĂ€rder anvĂ€nds för att kontrollera ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare kan man minska mĂ€ngden kemisk bekĂ€mpning.

Integration av affÀrssystem och e-handelssystem

Denna rapport behandlar ett tÀmligen outforskat delomrÄde inom elektroniskt handel, nÀmligen integration av affÀrssystem och e-handelssystem. HuvudfrÄgan i denna rapport gÄr ut pÄ att undersöka hur företag har integrerat sitt affÀrssystem med sitt e-handelssystem. För att besvara huvudfrÄgan delades den upp i tre delfrÄgor. Dessa sökte besvara dels pÄ vilken nivÄ inom Enterprise Application Integration som företagen hade integrerat systemen, dels vilka integrationstekniker företagen anvÀnder för att integrera systemen samt dels vilka effekter integrationen medfört för företagen. För att besvara problemstÀllningen utfördes telefonintervjuer med fyra företag.

Informationen flödar : - men vem förmedlar?

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affÀrssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar.Metod: Vi genomförde en fallstudie dÀr vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar pÄ WSP. Detta för att kartlÀgga de informationsbehov som finns utifrÄn deras centrala arbetsuppgifter. Med utgÄngspunkt frÄn en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjÀlp av ett integrerat affÀrssystem till stöd för dem.Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att fÄ information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det Àr viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affÀrssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affÀrssystemet Àr det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar anvÀndaren och ger möjlighet för anvÀndaren att förstÄ dess innehÄll.

Behovet av stöd för elever med hörselnedsÀttning : En enkÀtstudie utifrÄn vilka behov elever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan har.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.


Integreringens betydelse för beslutssituationer: en studie av SOS Alarm AB:s informationssystem

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

CSR integrerat i affÀrsidén- har det nÄgon betydelse för företagens framgÄng?

Titel: CSR integrerat i affĂ€rsidĂ©n ? har det nĂ„gon betydelse för företagens framgĂ„ng?NivĂ„: Kandidatuppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Aida Mekonnen & Victoria KlyukinaHandledare: Agneta SundströmExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2014- JuniSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur smĂ„ och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgĂ„ngsrika företag och integration av CSR i deras affĂ€rsidĂ©n.Metod: Arbetet grundar sig pĂ„ bĂ„de kvantitativ och kvalitativ sekundĂ€r data. Empirisk data har samlats in frĂ„n 100 slumpmĂ€ssigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgĂ„tt frĂ„n kvantitativ metod nĂ€r vi samlat in data frĂ„n Internet, företagens omsĂ€ttning (Ă„ren 2010-2012), samt genom statistiska berĂ€kningar. Den kvalitativa metoden har anvĂ€nts nĂ€r vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affĂ€rsidĂ©sbeskrivning.Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strĂ€var efter att implementera CSR i verksamheten.

Matematik och estetiska uttrycksformer i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur matematik och musik integreras

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Varför, och varför inte, integrerar NO-lÀrare Àmnena i grundskolan?

Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.

Integrerat vÀxtskydd i rapsodling

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel?.

Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

1 NĂ€sta sida ->