Sökresultat:
365 Uppsatser om Integrerat växtskydd - Sida 1 av 25
Integrerat vÀxtskydd i jordgubbar : anvÀnda och möjliga strategier
Integrerat vÀxtskydd innefattar alla tÀnkbara ÄtgÀrder för att ha kontroll pÄ skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekÀmpningen hÄlls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemslÀnder, inklusive Sverige, tillÀmpa integrerat vÀxtskydd frÄn och med Är 2014.
Arbetet behandlar integrerat vÀxtskydd i svenska jordgubbsodlingar. BÄde ÄtgÀrder som i dagslÀget anvÀnds av odlarna, liksom vilka ÄtgÀrder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. RÄdgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat vÀxtskydd.
Den huvudsakliga slutsatsen Àr att ökad kunskap behövs pÄ flera olika plan.
Vilka förutsÀttningar finns för dyslektiker att arbeta integrerat med övriga elever? Which prerequisites exists for students with dyslexia for working integrated together with other students?
I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter.
Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun.
Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.
JÀmförelse av anvÀndbarhet mellan integrerat intranÀt och e-post och separat intranÀt och e-post vid arbete med möteshantering
Vid möteshantering anvÀnds mÄnga olika groupware, nÄgra av de groupware som anvÀnds Àr intranÀt och e-post. NÄgot som blir allt vanligare Àr att integrerade intranÀt och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) anvÀnds vid möteshantering. Det behövs fler jÀmförelser om hur anvÀndbara olika informationssystem Àr vid möteshantering. Den hÀr studien syftar till att jÀmföra hur anvÀndbart integrerat intranÀt och e-post Àr jÀmfört med separat intranÀt och e-post vid möteshantering. För att besvara frÄgan sÄ har groupware walkhtrough och enkÀter anvÀnts.
Undersökning av prestanda med mvc integrerat i ett cms : Backbone.js integrerat i ett cms
Responstider Àr nÄgot som alltid har varit och fortfarande Àr en viktig del att tÀnka pÄ vid utveckling av webbapplikationer. Speciellt CMS kan upplevas som vÀldigt lÄngsamma ibland. En lösning pÄ detta Àr MVC ramverk, i detta arbete javascript-ramverket backbone. Problemet handlar om att implementera backbone i ett CMS och ta reda pÄ hur prestandan pÄverkas. För att testa detta skapades tvÄ versioner av en sida i wordpress, den ena med en implementation av backbone för att skapa och rendera kommentarer.
Integrerat vÀxtskydd (IPM) : metoder för ogrÀsreglering
Ă
r 2009 kom EU-direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel? som bland annat
innehÄller begreppet integrerat vÀxtskydd (IPM). Direktivet sÀger bland annat att Är 2014
ska alla jordbruksproducenter inom EU anvÀnda sig av integrerat vÀxtskydd. Integrerat
vÀxtskydd betyder att man tar hjÀlp av flera kontrollÄtgÀrder tillsammans med kemisk bekÀmpning
nÀr man reglerar ogrÀs och vÀxtskadegörare i jordbruket. MÄlsÀttningen Àr att
nÀr förebyggande och mekaniska ÄtgÀrder anvÀnds för att kontrollera ogrÀs och vÀxtskadegörare
kan man minska mÀngden kemisk bekÀmpning.
Integration av affÀrssystem och e-handelssystem
Denna rapport behandlar ett tÀmligen outforskat delomrÄde inom elektroniskt handel, nÀmligen integration av affÀrssystem och e-handelssystem. HuvudfrÄgan i denna rapport gÄr ut pÄ att undersöka hur företag har integrerat sitt affÀrssystem med sitt e-handelssystem. För att besvara huvudfrÄgan delades den upp i tre delfrÄgor. Dessa sökte besvara dels pÄ vilken nivÄ inom Enterprise Application Integration som företagen hade integrerat systemen, dels vilka integrationstekniker företagen anvÀnder för att integrera systemen samt dels vilka effekter integrationen medfört för företagen. För att besvara problemstÀllningen utfördes telefonintervjuer med fyra företag.
Informationen flödar : - men vem förmedlar?
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affÀrssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar.Metod: Vi genomförde en fallstudie dÀr vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar pÄ WSP. Detta för att kartlÀgga de informationsbehov som finns utifrÄn deras centrala arbetsuppgifter. Med utgÄngspunkt frÄn en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjÀlp av ett integrerat affÀrssystem till stöd för dem.Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att fÄ information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det Àr viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affÀrssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affÀrssystemet Àr det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar anvÀndaren och ger möjlighet för anvÀndaren att förstÄ dess innehÄll.
Behovet av stöd för elever med hörselnedsÀttning : En enkÀtstudie utifrÄn vilka behov elever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan har.
Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.
Har inrÀttandet av EUs inre marknad pÄverkat företagens internationaliseringsstrategier?
En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..
Integreringens betydelse för beslutssituationer: en studie av SOS Alarm AB:s informationssystem
Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.
CSR integrerat i affÀrsidén- har det nÄgon betydelse för företagens framgÄng?
Titel: CSR integrerat i affĂ€rsidĂ©n ? har det nĂ„gon betydelse för företagens framgĂ„ng?NivĂ„: Kandidatuppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Aida Mekonnen & Victoria KlyukinaHandledare: Agneta SundströmExaminator: Lars-Johan Ă
geDatum: 2014- JuniSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur smĂ„ och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgĂ„ngsrika företag och integration av CSR i deras affĂ€rsidĂ©n.Metod: Arbetet grundar sig pĂ„ bĂ„de kvantitativ och kvalitativ sekundĂ€r data. Empirisk data har samlats in frĂ„n 100 slumpmĂ€ssigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFĂR. Vi har utgĂ„tt frĂ„n kvantitativ metod nĂ€r vi samlat in data frĂ„n Internet, företagens omsĂ€ttning (Ă„ren 2010-2012), samt genom statistiska berĂ€kningar. Den kvalitativa metoden har anvĂ€nts nĂ€r vi samlat in data i FRAMFĂR-databasen som tar upp företagens affĂ€rsidĂ©sbeskrivning.Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strĂ€var efter att implementera CSR i verksamheten.
Matematik och estetiska uttrycksformer i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur matematik och musik integreras
Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.
Varför, och varför inte, integrerar NO-lÀrare Àmnena i grundskolan?
Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.
Integrerat vÀxtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. Ă
r 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel?.
Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
om
hÄllbart
anvÀndande
av
bekÀmpningsmedel
och
dess
krav
pÄ
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillÀmpa
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förÀndringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
pÄ
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsÀttningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
omrÄden;
vÀxtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd,
vÀxtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
dÀr
lagar
och
rÀttsakter
som
berör
vÀxtskydd
och
integrerat
vÀxtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillÀmpas
i
praktiken,
dÀr
för?
och
nackdelar
med
integrerat
vÀxtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rÄdgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekÀmpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
BekÀmpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framÄt
inom
omrÄdet.
Den
alltmer
intensiva
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedlen
ledde
under
1950-Â?talet
till
problem
med
resistens
i
fÀlt
och
skador
pÄ
nÀrliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
dÀr
den
kemiska
bekÀmpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hÄllbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebÀr
att
lantbrukaren
anvÀnder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
pÄ
ett
sÀtt
sÄ
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
ÄtgÀrder
för
att
minska
kemikalieanvÀndningen.
I
Sverige
fördelas
vÀxtskyddsfrÄgor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
dÀr
Jordbruksverket
Ă€r
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
nÀringen,
arbetar
myndigheter,
vÀxtrÄdgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
rÄd
och
informera
snabbt
om
förÀndringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
innebÀr
en
del
förÀndringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frÄgor
som
berör
regleringen
och
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
dÀrigenom
börja
tillÀmpa
mindre
bekÀmpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekÀmpningsmedel
att
minska.
Sverige
hÄller
i
dagslÀget
pÄ
att
ta
frÄn
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillÀmpar
IPM.
III
BĂ„de
rÄdgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
pÄ
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
nÄgot
till
deras
odlingar.
Det
framkom
Ă€ven
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillÀmpas
inte
fÄr
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jÀmförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
rÄder
brist
pÄ
information
om
implementeringsprocessen.
BĂ„de
rÄdgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillÄtna
kemiska
bekÀmpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
pÄ
verksamma
substanser
i
medlen
mÄste
bli
bÀttre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
Ă€r
dÀrför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekÀmpningsmedel..